Grannarna är copy cats!!!


"Mitt parasoll på min balkong, som jag haft sen slutet på maj..."

Härmapor!

Gick en sväng ut på balkongen för att kolla till kaninen och vattna blomman (behövdes kanske inte i dag egentligen i tanke på regnet, men ändå...) och så tittar jag ut över regniga Stockholm... blicken fastnar dock på grannen mittemots balkong... Helt plötsligt tyckte dom det vore snyggt med ett parasoll på balkongen... Lite väl likt mitt!


"grannens parasoll på deras balkong... lika dant fast grönt!!!"

Fy fasen för dom där grannarna. Dom kan väl komma på något eget?

Over and out.

Sleepless in Fredhäll...

Nej iofs inte, MEN...

Kom fram till i går när jag låg och försökte somna att det här var första natten sen jag kom hem från Båstad som jag sov ensam i lägenheten! Hur sjukt är inte det? Det har varit allt från nya vänner, till gamla vänner, till bästa vänner och väldigt nya vänner, familj med mera. Vad säger då det här om mig? Att jag är en riktigt sällskapssjuk människa och att jag trivs bättre i flock än som ensamvarg. Och alla ni som sovit här dom senaste veckorna, ni är alltid välkomna tillbaka! Min dörr är alltid öppen och det vet jag att ni vet :) Har man en gång besökt Elaine så kommer man oftast tillbaka :D

Over and out.

Jag fattar ingenting...

Men måste man alltid det?

Nu har jag landat i lugnet igen efter ännu en vild vecka.
Kryssningen blev mycket trevlig och det var som att folk visste när båten skulle komma hem, för tre olika personer ringde precis när båten lagt till i Stockholm igen. Den ena var Bekki som hade massor att säga så jag åkte direkt hem till henne (eller ja, hem till mig fast till hennes lägenhet). På båten hade jag lagrat alkoholskåpet lite så hade med mig en bag-in-box med rosé, en liter Absolut Mango och en Pernod. Så nu ska jag dricka Pernod & Black för glatta livet :D Meningen med torsdagen var att vi skulle hjälpa Bekki måla om köket, men något roligare dök förstås upp, så vi hamnade i Vårberg och blev kvar där hela natten istället, tur man hade laddat upp med vin som sagt! Fredagen bjöd på en trevlig frukost på balkongen :) och sen däremot på att hjälpa Bekki med köket, jag var väldigt grym, skrubbade och hade mig för fullt, ett riktigt work-out pass. Och vad passade bättre än att lyssna på Radio 107,5. Fan va jag gillar den. Synd. Fredagskvällen bjöd även på jobb med Linn i Gamla Stan. Mycket trevligt. Sen var tanken förfest hemma och så småningom Berns. Tyvärr spårade jag ur lite hemma så vi kom aldrig i väg... Blev istället fylle-monopol. Jag vann :D
I går var en enda lång fika. Jag och Erik tog en fika på förmiddagen och blev kvar enda tills på eftermiddagen... Sen bar det i väg till jobbet med Linn igen ocg efter det en liten Båstad-reunion. Både tior och älvor dök upp. Trevligt värre, men jag var väldigt trött och inte så sugen på att festa iom fredagens lilla missöde.
I dag har jag ägnat mig åt rehab. Åt världens godaste frukost och kollade OC med Erik. Hade ett nervsammanbrott av en viss låt på radion som kom vid alldeles fel tillfälle. Men Erik han är bra. Han kan rädda mig ur det mesta :) Nu har vi gjort upp en plan. Om jag följer planen eller inte, det får vi se. Men just nu fattar jag bara ingenting. Inget ovanligt med det visserligen hehe...
Nu har det gått två veckor sen examen. Jag försökte komma på vad jag gjort dom här två veckorna... det var inte en jätterolig upplevelse. Dom flesta dagarna innehåller alkohol eller fest. Ingen innehåller städa, plocka undan, laga mat, planera, jobba... Så därför bestämde jag mig. From i morgon blir det ändring. Nu i kväll ska jag städa, diska, ta ett långt bad, fixa naglar och bara dricka vatten. I morgon börjar Elaines nya liv. Som ordentlig. Frågan är om jag ens tror på det där själv...

Over and out.

I'm yours to keep if you want to...

I dag har jag äntligen tagit tag i mitt liv igen. Levt som en partyprinsessa sen jag kom från Båstad och visst, det har funkat, men nu får det vara nog. Dags att ta lite ansvar va? Eller det kan kanske vänta tills Pappa kommer hem från USA :p
Nu drar jag på kryssning! Hörs!

Over and out.


Oh... nu blev det fel igen :p

Fel. Fel. Fel. Kan jag göra rätt över huvudtaget?

Välkommen tillbaka. Om du fortf besöker den här bloggen har du ett grymt tålamod, för uppdateringarna sker inte alltför ofta längre. Jag är verkligen ledsen för det. Någon sa en gång att när man föder en blogg, så är det som att föda ett barn. Man måste ta ansvar för den, ro om den, ta hand om den och hjälpa den att växa. Man har också ett ansvar emot sina läsare. Dom förväntar sig en uppdatering och läser ens blogg för att dom är intresserade och vill följa dig och dina tankar. Så har det inte varit här på ett tag. Jag har inte tagit mitt ansvar. Jag ber om ursäkt. Jag tar visseligen inte på mig ansvaret för något alls när det kommer till privatlivet så :p och det borde ni som läser redan känna till. Jag gör saker och går sen vidare utan närmare eftertanke. Men jag trivs väldigt bra så! Andra kan ta ansvar, så kan jag ha kul :)

Om ni undrar över kaninen på bilden så handlar det om att kaninen åter bor hos mig, jo då hon lever fortf. Väldigt intressant det där. Fick henne av min dåvarande pojkvän för fyra år sen... "Kaniner lever väl inte så länge... kanske tre år?" tyckte han... Kaniner kan tydligen leva i upp till tio år! Har lyckats lura mamma att ta hand om den nu under nästan två år, men helt plötsligt dök hon upp som en liten överraskning och nu bor hon alltså på balkongen. Tror inte hon trivs så bra där. Och jag trivs absolut inte med henne. Någon som vill ha en kanin? Ring mig.

Midsommar blev en trevlig tillställning :) Vi åkte ut på Drottningholm tillsamans. Jag, Ellen, Bekki, Erik, Viktor och Annika. På Drottningholm möttes vid av något som kan liknas vid en herrgård. Här bodde Annikas och Bekkis vän Victor. Hans mamma hade fixat massa god mat åt oss och vi var alla otroligt imponerade av den väldiga villan. Det var som att öppna upp Svensk Damtidining och läsa ett hemma hos-reportage från någon baron eller baronessa ;)

Sen har det ju även hänt något med mig och min röst. Jag har nämligen tappat den. Sen i onsdags har jag låtit som en kråka eller nej, inte ens det... Jag har knappt låtit alls. Det har varit så otroligt hest. Det är fortfarande hest, men inte lika illa. Vilket är lite konstigt i tanke på att jag fick ett enda råd och det var att vara tyst. Ha talförbud och inte ens viska. Dom känner tydligen inte mig? :p Vem drack tequila och sjöng för glatta livet Singstar i lördags tror ni? Jo då. Jag. Har aldrig fått så dåliga poäng, men jag skrålade på. Stackars alla andra haha. Men jag var nöjd!

I går drack jag rödvin med Frida och Erik. Väldigt trevligt, även om det som vanligt blev lite mycket :D Mycket snack blev det och mycket galet kom fram... Man ska inte dricka vin när man bär på massa hemligheter!

I dag fick jag reda på en annan intressant grej när jag skickade i väg ett mail. Det kan ju få en spännande twist haha...

I morgon blir det kryssning. Jag seglar i väg med Birka Paradise och lyxar mig med spa och trevliga middagar. Kan jag behöva för att rensa hjärnan från allt som hänt den senaste veckan...

Lova att skäll på mig om uppdatering inte sker minst varannan dag, ok?

Over and out.

Suige *** vid ringmuiren...

Stökigt kan också vara trevligt...

Nu sitter jag i Visby. Ja, helt otippat, jag vet. Men ibland blir det som det blir. Blev helt plötsligt skickad hit av en av mina arbetsgivare. Fick reda på i går att jag skulle hit tidigt i morse... i går ja, vilken dag det blev. Mådde fruktansvärt dåligt. Varför? Jo, därför att det var sommarfest på SBS i tisdags. Jag gick ut aningens hårt minns jag och det slank nog ner liiite för mycket rosé, som jag fortsatte sörpla i mig på terrassen till alldeles för sent. Jag skrev i ett tidigare inlägg att det skulle bli mer av Elaines privatliv... och att jag skulle våga bjuda lite mer på mig själv, men jag fegar redan ur. Censur på kvällen. Punkt slut. Bli inte arga nu, det är för allas bästa.
Gårdagen var, förutom att jag mådde dåligt fysiskt, väldigt trevlig! Vid fyra kom Linda upp från Kalmar i hyrbilen, som vi alldeles galat lyckades lämna tillbaka mitt i stan. Jag borde fasiken bli taxichaffis så bra som jag hittar :D
Resten av kvällen blev förstås fotboll med Linda och Bekki på China Teatern, mycket trevligt, även om matchen kanske inte var jättetrevlig i sig :) Men grattis Ryssland, ni spelade bra fotboll! Sen blev det girl talk in på småtimmarna, så som det lätt blir när tre så nära tjejkompisar sätter igång. Mycket trevligt. Linda borde komma upp oftare och Bekki borde vara ledig lite oftare! Så är det.
Nu är vi alltså här. I Visby. Har varit på kurs på Svenska Spels huvudkontor och sitter nu och väntar på att Martin ska dyka upp. Underbara söta Martin som nu säsongar på Gotland, passande nog, eftersom jag har cirka 4 timmar dötid :p Men u börjar jag fundera på vart han tagit vägen... ska nog ringa och kolla. Vi hörs snart igen. Och ett PS på den, det enda jag kan tänka på när jag sitter i Visby är Schulman... "suige kuik vid rinmuiren..." men det ska jag INTE göra ;)

Over and out.


Då var det slut...


"aldrig mer får jag sända radion i den här trygga studion..."

En dröm som gått i mål...

Året var 2003, jag gick andra året på gymnasiet och hade precis läst Ljudmedia-kursen och vi skulle ut på 9 veckors praktik. Jag visste vart jag ville, valet var självklart; jag skulle till en radiostation och där skulle jag bli kvar! Efter många samtal och ett fjäskigt mail till Mathias på NRJ gav det äntligen resultat, jag fick komma dit! Under mina 9 veckor där så hann jag ju bli så förälskad i den konstiga branschen och det struliga yrket så pass att jag bestämde mig där och då att det var det där jag skulle syssla med resten av livet. Mathias och dom andra gav mig ett råd "enda vägen in är väl att du söker dig till Akademi Båstad" Sagt och gjort. Är det enda vägen in, då tar jag den. Så inställd var jag på att det var där och med radio jag skulle jobba. Det blev en liten omväg förbi Dublin bara, men sen, sen sökte jag och jag sökte inte bara utan jag sökte så jävla bra att jag kom in direkt. Inte för att jag någonsin tvivlade men andra påstod att det var svårt att komma in ;) När jag kollade på papprena och såg att examen skulle tas 13:e juni 2008 så kändes det som en jävla evighet. Hur ska jag orka? Var min enda tanke... men ack så fel jag hade... åren gick jääävligt fort. För man hade ju, för det mesta, så otroligt roligt. Jag satt och funderade och kom fram till att det inte har gått en vecka av Båstad-tiden då man inte festat minst en dag... konstigt det där. Sen blev det kanske inte som jag tänkt mig med valet av radiostation. Drömmen var ju NRJ, men efter att dom hamnade i MTGs klor och alltså inte längre körde sitt eget race så provade jag lyckan på något jag tyckte var liknande, nämligen The Voice. På SBS och på The Voice trivdes jag så bra, så jag blev kvar där en praktikperiod till och en till... provade lyckan i LA, men när inte det gick så hamnade jag återigen på The Voice... Tillslut blev dock slutstationen istället Mix Megapol. Även där trivdes jag bra och fick lära känna massa nya trevliga männiksor som jag förut bara sett på avstånd :) Det verkar ju som att dom trvides med mig med för nu blir jag kvar där ett tag.
Fem år efter att drömmen föddes så gick den alltså i mål. En examen från Akademi Båstad och en fot i branschen kommersiell radio.... Allt går om man bara vill!

Over and out.

Nu ska vi dela med oss av privatlivet



Jag har nyligen avslutat min examenssändning i Båstad. Jag fick inte som jag ville, jag fick "bara" godkänt. Och vad föll jag på? Nej, det var inte det faktum att jag råkade säga fel stationsnamn eller hade en intervju som var haffsigt ihopklippt... utan jag föll på just det som är det viktigaste jag har: Jag föll på att jag inte var tillräckligt personlig. Elaine har ingen personlighet. Sälja formatet, puffa framåt och sälja musiken, det kan jag utomordentligt... men att sälja mig själv... det kan jag tydligen inte alls.
Jag gjorde min intervju med Katrin Schulman, ni vet hon som är en av Sveriges största bloggare. Jag frågar varför hon tror att just hon är det och om hon har några tips till hur man gör sin egen blogg intressantare? Vad tror ni att hon svarade? "Man ska vara personlig. Det är det största misstaget som bloggare gör, dom skriver en blogg och så undrar dom varför den inte blir bra och då är det oftast det att folk är livrädda för att bjuda på sitt privatliv"
Jag som alltid brukar bjuda så mycket på mig själv, varför kan jag inte göra det på bloggen eller i radio? Är jag en av dom rädda?
Svar: Nej. Jag är ju inte det. Så varför ska det vara så jävla svårt?

Från och med nu; mer av Elaines privatliv åt folket!
Jag vet inte vem jag ska tycka synd om, mig själv eller er :p

Over and out.


Så var man här igen...

image276
"fortfarande så underbar ironi att arbetsförmedlingen ligger granne med radion..."

I'm back in Båstad... but it feels like I never really left it...

När jag var på väg till Båstad i måndags så var det med blandade känslor. Lite obehag och lite nostalgi.
Det enda jag tänkte på va hur konstigt det skulle kännas att se mitt gamla hus, gå över Lyckantorget, återkomma till radiolokalerna, gå in på ICA, äta på Abbes osv. Men något som var ännu konstigare, när jag väl kom dit, det var att det inte ens kändes konstigt. Det kändes precis som att jag aldrig lämnat byn över huvud taget. Som att det var i går vi satt och tjattrade i köket på radion, i går vi var inne och busade på ICA, beställde maten på Abbes, gick Agardhsgatan, var nere på stranden... Det är ju både underbart och hemskt allt det här. För det här innebär förmodligen att Båstad mentalt aldrig kommer lämna en. Man kommer alltid vara en del av den här jävla byn. Även om jag kommer hit om fem år kommer allt kännas som igår. Fan.

Over and out.