ilejn - min värld -

Liten uppdatering

"my girls just want to party all the time, party all the time..."

Dags för en uppdatering.

Jaha, nu blev det en hel del fest igen. Försöker fokusera på annat, men så slutar det alltid med fest. Onsdagen skulle ägnas åt oss brudar på Stationsterrassen. Vi skulle ha fin middag och äta tillsamans och ta farväl. Så skulle vi tömma mitt barskåp! Men neeej. Fallet blev inte så, för Anne blev satt på att hjälpa till med en viss detalj som kallas KF (kommunfullmäktige möte) så vi fick lov att hålla oss på radiostationen. Chicksen samlades och käkade svingod pizza. Sen drog kaoset i gång. Dvs Malou och Erik kom förbi och mitt barskåp började tömmas. Anne kom på en jääääääätterolig lek som gick ut på att klappa i takt och säga folks namn... kan ju säga att jag fortfarande inte riktigt har koll på den där leken... vilket även märktes för jag förlorade hela tiden. Jesper från RM12 anslöt, han tröttnade på grabbarna uppe i kommunhuset och tyckte det var roligare att umgås med oss än sin egen klass. Yeah, det låter bra ;) När vi alla blivit alldeles för dragna... och då menar jag att det var ett riktigt fylleslag hos oss sex på radion. Det dök nämligen upp fler folk som var på väg till Madison och bara tänkte titta förbi. Dom fick en smärre chock när dom såg oss och hur vi höll på... Vi utrymde lokalen efter att Anne trodde hon satt i gång brandlarmet och försökte bege oss till Madison. Väl på Madison var det också rätt chockartat att se hur fulla alla var. Det kändes dock som att alla behövde det. Det var dock en konstig kväll.. Erik

försvann, Anne försvann, Frida försvann, Malou försvann... Vem fan spenderade jag kvällen med? Vem bjöd mig på alla drinkar? Blått är gott hörde jag att någon sa och så drack jag blåa drinkar. Nice. Kvällen slutade med att jag fick en smäll, ett tårfyllt samtal och en jävligt trist, men ändå mysig efterfest... Kommer hem till Erik och där ligger han den stackaren med en hink bredvid sig och Emmy som sällskap. Jag lägger mig bredvid och även Malou ansluter tillslut.

Torsdagen blev ju mindre kul, men jag tar mig iaf till skolan och vi lyckas planera en massa bra. Får också riktigt bra feedback på mitt radiojobb från Per Scholander som jobbar på SR Halland. Fick den kick som jag länge behövt. Har tvivlat på min talang den senaste tiden, men Per han lyckades bevisa för mig att jag faktikst kan och ska jobba med det här. Det ÄR min framtid. Känns bra.

I dag har Erik, Malou och Frida tagit flyttlasset till Stockholm. Kändes weird och se dom packa ihop allt och bara dra. Men dom kommer ju tillbaka på söndag... Så det känns tryggt. I kväll flyttar jag hem till Linn över helgen :) Ska bli myspys. Tuta vin och snackelisnacka och så en tripp till Madison. Blir nog kanoners.

Over and out.

2007-09-28 @ 17:17:44 Permalink ilejn Kommentarer (1) Trackbacks ()

Voila, c'est moi!

Sacre bleu...

Tråkigt har jag. Så jag pysslar med att vara ego istället...
Drömde sjuka drömmar i natt. Och då menar jag riktigt sjuka.
Ska bli intressant att se om dom blir till verklighet :p Haha... vet inte om jag ska hoppas det eller inte.

På onsdag. Då... då är det fest. Barskåpet i Båstad måste tömas. Och där är det inte lite sprit...

Full like a kastull igen med andra ord, and it's on me!

Välkommen till den ulitimat föfesten. Stationsterrassen, onsdag. Be there.

Over and out.

2007-09-24 @ 22:09:07 Permalink ilejn Kommentarer (2) Trackbacks ()

Mitt liv i Båstad är slut...

"hej då huset!"

Och den som måste lämna huset är...

Det är svårt att fatta. Det har nu gått ungefär 9 månader sen jag flyttade in i kollektivet på Stationsterrassen 2. Men nu är det över... Slut. Finito. Allt är packat, hemkört och rummet i Båstad står tomt. Och det känns faktiskt lite tomt inom en också nu när allt är över... Man lämnar nästan tre delar av sig själv nu när man lämnat brudarna. Även om senaste tiden i Båstad kännts tung så känns det nu nästan ännu tyngre att den är näst intill slut. Det är dags för verkligheten... livet... framtiden. Nu har hundra dagar gått, ni måste lämna Big Brother-huset... Dårhuset... Öppna förskolan... whatever det nu kallas där vi bott. Det kommer verkligen aldrig vara som det har varit i Båstad. Dörren var alltid öppen till Stationsterrassen. Spelade ingen roll om dörren öppnades och dom där välkända stegen av någon i trappan ljöd, vi blev inte förvånade även om vi alla fyra satt samlade runt köksbordet. Hos oss var alla välkomna när dom ville och folk kom och gick som dom ville. Man visste aldrig vad som skulle hända eller vem som skulle sova över.
Sanningen är den att vi i kollektivet tyckte mycket om varandra och vi känner varandra som inga andra. Vi har skrattat, gråtit, skrikit, brytit ihop och lyckats tillsamans. Vi har hjälpt varandra igenom varsin livskris och vi är inte rädda att visa våra känslor.
Visst har disken, precis som på Radion, ställt till med diverse tjaffs, men vi har jobbat oss igenom det med.
Sjuka saker har försigått i huset på Stationsterrassen, det ska gudarna veta, men fy fan va roligt vi har haft tillsamans. Jag kommer sakna er sjukt mycket brudar. Båstad... jag trodde aldrig jag skulle säga det, men jag kommer sakna dig med. Den tryggan bubblan, det trygga Big Brother-livet är slut. Det är med tårar i ögonen som jag avslutat med orden "Den som måste lämna huset i kväll är... jag."

Minnen från huset:

1. Så här såg det ut när vi var nyinflyttade! Vi passade på att bygga en snöman på terrassen med alla snö (bild 2)
3. På inflyttningsfesten blev Robin lyckligt lottad i Annes säng ;)
4. Att dansa och skåla i lampan var ett påfund som föddes av Svensson under Kärleksfesten på Alla Hjärtans Dag
5. Kollektivet posing for a picture under förfesten till Black & White-kvällen på CC
6. Anne, Malou och Kim hade fyllt år. Detta firades med inomhuspicnic hos oss. Robin började även brinna.
7. En kanin flyttade in på terrassen och här är hon del av en av våra många sköna grillkvällar
8. På hösten är dock terrassen inte lika mysig...
9. En vanlig kväll i köket hos oss..
10. Alla fyra samlade och ute på äventyr... Kommer sakna er brudar!

Jag skulle vakna mitt i natten och gå upp och ta en lång promenad
Jag skulle låta blicken möta andra ögon, i en främmande stad
Jag skulle inte ha så bråttom med att träffa nån ny
Jag har rätt mycket med mig själv, precis som du
Jag skulle andas i det tomrum som blev över om du lämnade mig nu

Jag skulle sitta på ett tåg mot Paris och låta Stockholm va
Jag skulle få den tiden över för mig själv, som jag sagt att jag vill ha
Jag skulle unna mig att drömma hundra mil genom Europa, om en främling lika tillitsfull som du
Jag skulle pröva mina läppar mot nån annan, om du lämnade mig nu

Jag skulle kunna leva utan den där blicken som får mig ur balans
Jag skulle sakna den där stunden som vi har när vi till slut har blivit sams
Jag kanske skulle söka upp kontakter som jag tappat, som jag varit med förut nånstans
Jag antar det finns nån du skulle ringa, om jag inte fanns

Jag kanske skulle leta upp nån yngre, som en fjäder i hatten
Det skulle bli för tomt om ingen fanns där som värmde mig i natten
Men jag skulle aldrig ha tålamod nog att bli förstådd, ingen känner mig så väl som du
Jag skulle fastna i min ensamhet igen, om du lämnade mig nu

OVER AND OUT.

2007-09-23 @ 00:19:09 Permalink ilejn Kommentarer (6) Trackbacks ()

Jag har förlorat en nära vän...

"Jag kommer alltid att sakna dig kissekatt..."

Kompisar kommer och går.

Jag har haft en kompis som funnits vid min sida i vått och torrt. Kompisen som finns där så fort man är ledsen och behöver någon att krama, mysa med eller bara klappa lite på. Att denna vän bara var i min närvaro gjorde mig trygg och lugn, man kände sig inte ensam liksom. Vännen behövde inte prata med mig eller röra vid mig eller ens titta på mig, bara utstråla sin närvaro. Det kändes ändå mycket tryggare att vara ensam tillsamans med min vän utan att vi egentligen umgicks. Ibland låg kompisen dock i min famn och myste, ibland i mitt knä och sov, ibland var vi tillsamans hela natten. Var jag ledsen kunde vi kramas och jag fick gråta på min väns mjuka päls. Jag kunde berätta vad som hänt, varför jag var ledsen eller varför jag var arg utan att min kompis dömde mig eller sa att jag var knäpp. Hon bara lyssnade och tröstade genom att slicka mina tårar och spinna högljutt... I 15 långa år har jag haft min vän vid min sida. Sen jag var 7 år gamal har hon förgyllt mina dagar och sett till att jag inte känt mig ensam... 15 års vänskap eller 1... i vilket fall så går det otroligt fort när vänskapen försvinner. I det här fallet visste jag iofs att det värsta fanns att vänta... det hade varit knarrigt ett tag. In och ut på sjukhuset i några veckors tid... flertalet operationer... men inget hjälpte, inget blev bättre... hon var för sjuk... det var försent att rädda. Min vän försvann därför i fredags. Det är alltid svårt att förlora en vän... speciellt när man förlorar dom till andra sidan och vet att dom aldrig kan komma tillbaka... Det är bara att ge upp. God natt Smulan. Sov gott.

Over and out.

2007-09-16 @ 18:10:00 Permalink ilejn Kommentarer (4) Trackbacks ()

En morgon på Knut Jöns såg jag ljuset...

"clabbe och ilejn going wild"

Härligt citat av Claes Leijon

Dom senaste två dagarna har det varit fest i Båstad. Tisdagen bjöd på fest på Hallandsvägen... det var rätt konstigt faktiskt. Det var inte längre Elin, Robin och David/Jessie som bodde i huset... Men ändå kändes det som det... Fast ändå inte... Har inte varit där sen i maj och det kändes också. Man festade på i huset som om man fortfarande hade en relation till det. Hoppas Faten har många fester så vi får besöka Hallandsvägen oftare. Kvällen var trevlig, hade egentligen inte tänkt dra dit, men kände att det var bättre att vara bland folk än att vara ensam hemma trots allt. Kvällen slutade med att jag och Joppa la oss på golvet :p Nu vet jag även att du bryr dig, tack...

I går var det råfylla för vissa av mina kära vänner. Själv tog jag det lugnt och gick hem från bowlinghallen lika snabbt som jag kom dit i princip. Gick och la mig, gick och sov... vaknade vid fyra av ett jäkla liv i allrummet precis utanför mitt rum. Det knackade på min dörr och en amerikansk stämma nådde öronen... What? Drömmer jag att jag är i LA eller vad är det frågan om? Nej då. Så illa var det inte. Det hela handlade om att Anne och Erik hade släpat med sig en amerikan hem till mig så där på morgonkvisten. Efter ett jäkla liv med tjatter och musik så dök även en jäkligt full Claes upp hemma hos oss och krävde en säng. Stationsterrassen är för härlig. I Fridas säng låg Malou och Erik (ingen av dom bor här...), i våran extrasäng på övervåningen sov Claes och i Annes säng hamnade Anne och amerikanen... Jag säger då det... Allt detta observerade jag dock från min säng eftersom jag vägrade gå upp utan la kudden över huvudet istället.

Imorse blev det frukost på Knut Jöns med samma gäng som sovit här + Frida som sovit ngn annanstans men nu hittat rätt igen. Claes ställde mig en fråga som väckte mig något otroligt... "Elaine. Nu får du faktiskt bestämma dig. Vill du bli radiostjärna med ett bra jobb eller vill du vända fiskpinnar åt barnen i xx?" Ja du... Claes, jag vet vad jag vill och nu fokuserar jag enbart på det och inget annat! Jag ska inte låta någonting göra mig ofokuserad i strävan efter en lysande radiokarriär. Att jag inte mår helt okej får vänta med att göra sig påmint och whatever jag går runt och funderar på får också lägga sig åt sidan lite. Tack Claes Leijon. Du är en riktig vän.

Over and out.

2007-09-14 @ 01:06:29 Permalink ilejn Kommentarer (1) Trackbacks ()

En kaffe från en moppe, tack!

"Mobster Café"

Jag är stolt över er mina pojkar!

Mina fina söta Sebastian och Oskar har startat upp sitt alldeles egna café. Dom har gjort det på sitt alldeles egna vis också. Jag kommer ihåg när dom började prata om idén för en hisklig massa månader sen... Då förstod jag ingenting, men tyckte idén var asgrym. Samtidigt visste man aldrig riktigt om det var allvar och om dom ens skulle genomföra själva grejen... den var ju lite udda som sagt. En månad efter start kan jag som stolt radionörd presentera ett inslag från SR Radio Stockholm om just denna fina lilla moppevagn. Dom har även varit med i Metro och står väldigt bra placerad på Hornsgatan i närheten av Södermalmstorg.

Grattis älsklingar, ni har lyckats bra :) Snart kommer jag upp och dricker kaffe och hjälper er med marknadsföringen.

Puss.

Over and out.

Lyssna på inslaget från SR
Kolla in Mobster Cafés hemsida

2007-09-11 @ 16:37:21 Permalink ilejn Kommentarer (1) Trackbacks ()

Fest på Pepe's Bodega...

"min nya adopterade lillebror, jag och Erik party hardy"

Tuff vecka.

Vilken vecka det har varit. Jag har varit morgonshowsproducent hela veckan = gått upp klockan 5 varenda dag.
Samtidigt har jag varit någon form av mentor och filmare av nya klassen = inte kunnat gå hem och sova efter sändningarna... Alltså sovit cirka fyra timmar per natt och ändå varit i gång flera timmar om dagen.
Har även varit fest både i onsdags och i fredags, båda dagarna var planen att gå hem och sova så jag skulle orka, men ingen av dagarna har det blivit så. Detta har resultert i att jag har mått väldigt dåligt, men ändå så jävla bra. Kroppen däremot har börjat säga sitt och jag mår jävligt konstigt. Ska försöka tagga ner i dag.
Jag orkar verkligen inte skriva allt som hänt den här veckan för det är så sjukt mycket... och ni skulle heller aldrig orka läsa det ändå... en bild säger ju mer än tusen ord som vanligt så kolla in http://ilejn.bilddagboken.se för bilder från onsdagen och fredagen. I övrigt har jag inte mer att tillägga.

Måndag: Nya klassen börjar, jag tar hand om mitt fadderbarn, börjar filma incidenterna med Erik och Hanna som är mullvadar i nya klassen... Går på Centrecourten och äter pizza med dom nya små liven.
Tisdag: Barnveckan fortsätter på morgonshowen. Fortsätter filma tolvorna som är ute på uppdrag. Har insparksträff med tolvorna och försöker arrangera diverse lekar mellan dom och våran klass... går så där då mina kära flat mates spårar ur :p
Onsdag: Ännu en morgonsändning och nu sätts den stora mullvadsplanen i verket... hemskt var det. Massor med planering inför kvällens stora nollningsfest... ingen sömn...
Torsdag: Helvetisk morgonsändning eftersom jag både är bakis och bara får sova tre timmar... men ändå den bästa på hela veckan :) Föreläsning med bl.a. Jesse Wallin och Martin Loogna! Så jävla bra. Ännu en sen kväll eftersom vi såg på film på skolans projektor...
Fredag: Morgonsändning, ledningsgruppsmöte och examinationsmiddag med tiorna... Tror jag ska hinna sova lite så jag kan vara med och festa på kvällen... detta händer självklart inte... Festar järnet ändå och typ dööör hehe... Trans-invation på Pepe's!
Lördag: Hyffsat lugn dag äntligen, mat på Abbes och sen fotboll hos Svenne. Jag och Erik sitter uppe till halv tre,

då jag får ett creepy sms... kan inte somna för jag tror mitt hjärta slutat slå och ska ge upp... är yr fast jag ligger ner i sängen och är totalt nykter... läskigt...
Söndag: Mått konstigt hela dagen, men ändå varit ute i Torekov och kollat på stranden och hoppat studsmatta :) Mamma och pappa var här och vi fikade lite och pratade om mitt tillstånd... mamma ska boka tid hos doktorn... så får vi se...

Fullspäckad vecka som kunde haft ett bättre slut, men det är nog ingen fara med mig after all!

Over and out.

2007-09-09 @ 20:56:42 Permalink ilejn Kommentarer (0) Trackbacks ()