"förlåt... hur mår du?"

Hej.

Jag gjorde det som du så gärna önskade att du kunde. Jag lättade mitt hjärta och fick plats med alla tankar på ett A4. Jag vet inte vad som fick mig att komma på hur jag egentligen varit en minst lika stor idiot som du. När stannade jag egentligen upp och frågade dig hur du mådde? Jag ville bara att du skulle veta att jag mådde dåligt... men jag sket i hur du hade det. Jag vet inte om situationen kommer bli bättre av det här. För stunden blev den det iaf... men egentligen spelar det ingen roll. Nu vet jag att du vet, du vet att du vet... Nu har jag gjort allt jag kan och jag har blottat mig lite.
Nu är resten upp till dig som sagt för du vet vart jag finns... även om det jag sa fick det att verka som att jag inte kommer finnas där, så vet du lika väl som jag... att ropar du... så kommer jag.

Over and out.